Så var då vinterhelvetet över oss lik förbannat. Precis när man trodde att man skulle slippa snöeländet helt och hållet den här säsongen blir man tvungen att plaska runt på ishala vägstråk samtidigt som man inte ser ett skit på grund av alla snöflingor som blåser rakt in i ögonen på en.
Jag är egentligen djupt förvånad över att folk en gång i tiden överhuvudtaget valde att bosätta sig på de här breddgraderna. Det finns ju, som jag kan se det , INGA fördelar med vinterhalvåret. Och de problem man stöter på nu är ju ingenting jämfört med hur jävligt det måste ha varit för sisådär 1000 år sedan. Varför gav inte folk upp och flyttade? Varför bo kvar på en plats som är så ogästvänlig större delen av året? Det övergår mitt förstånd, och jag sänder en förnärmad tanke till mina förfäder som inte tog sitt pick och pack å drog. Var fan som helst. Så här orkar man ju fan inte ha det.
Den globala uppvärmningen må vara oroande, men det var ju inte utan att man kände en viss belåtenhet med att det verkade som om de värsta snöovädren skulle vara ett minne blott. Det står dock klart att vi inte förstört miljön tillräckligt för att så ska ske.
Jag uppmanar därför alla att ta ett extra varv med bilen idag. Skynda på skiten litegrann. Skåne må dränkas så småningom, men det får vi leva med. För det här jävla snöblasket är fan inte människovärdigt. Väck med det! Till vaje pris!
......................
Vart en del på bio de senaste dagar. Alla var kritikerhyllade filmer som jag trodde jag skulle bli besviken på. Men icke! För en gångs skull kände man sig belåten alla gångerna.
The Science of Slepp var förvisso mil ifrån Eternal Sunshione of the spotless mind, men ändå en klart sevärd och lite småsöt historia. Snygg så in i helvete förstås, men det var man ju beredd på. Det är dock inte utan att man kände att Stephan faktiskt hörde hemma på psyk med sin förvirrade verklighetsuppfattning. Vad händer om han börjar drömma riktiga mardrömmar om att hans granne är djäveln eller dylikt? Aja, sådana tankar ska man väl inte ha om en så puttinuttig film. Klart sevärd i alla fall.
Them, det franska lilla skräckfenomenet, var ju en rätt nagelbitande historia. Tappade en smula på slutet, men på det stora hela en finfin lite mysrysare. Rekomenderas!
Åsså överhypade Farväl Falkenberg då. Jag var beredd på att känna mig skeptisk till den, men oj så den grep tag. Trots att berättarrösten kändes mer än en smula pretto ibland (särskilt i första halvan av filmen) så fick jag fan häva en halv läsk vid nåt tillfälle för att jag hade en klump i halsen. A little to close to home, kanske. Usch.
Sen har det varit lite krogrännande också, men tyvärr helt utan att några skandaler värda att återberätta inträffat. Vilket inte betyder att man inte söpit upp i stort sett varenda peng.
..........
Ikväll: Life on Mars-premiär på SVT. Ibland är det skönt att ha en serie "sparad" tills den dyker upp i rutan. Jag är helpeppad!!
.........
Usch, har kommit fram till att jag nog är lite förälskad i båda tjejerna i Navy CSI, tuffingens förflutna i Mossad till trots...
söndag 14 januari 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar