Helvetsvecka

Usch, jag har en riktig skitvecka. Tunga ångestsjok som ligger över själen, så man nästan har svårt att andas. Inte kul att vara med om, och inte roligt att läsa om. Jag ska därför göra mitt bästa för att inte fylla bloggen med självömkande inlägg om hur kasst jag mår.
Allt känns riktigt jävla skit, det måste jag ändå få skriva.
Hur detta ska avhjälpas har jag ingen aning om. Piller har jag, men inte ens de har riktigt önskad effekt. Det lägger bara nån slags fluffig bomull runt en kärna som känns så hård, kantig och kall i bröstet att den inte går att få bort, ens med de tyngsta av droger.
På plussidan är dock att jag idag lagt vantarna på en ny bok om revolutionsförsöket i Tyskland 1918/19, en period som verkligen fascinerar mig! Hade saker och ting gått på ett annat sätt där (och om socialdemokraterna inte hade varit nationalistiska fegisar 1914) så hade 1900-talets historia sett fullkomligt annorlunda ut, var så säkra.
De kommande nätterna ska jag fokusera på HUR annorlunda allt hade sett ut om så skett, istället för hur meningslöst allting känns. Sedan, om jag är på humör, tänker jag publicera resultaten av min funderingar på den här bloggjäveln.
Eller också så skiter jag i det.